Världens första Soroptimistklubb
Världens första Soroptimistklubb bildades i Oakland, Kalifornien, den 3 oktober 1921, och därför firas just den dagen inom hela Soroptimist International som Club Friendship Day.
Därefter bildades flera klubbar på väst- och ostkusten i USA innan Atlanten korsades 1924 då den sjunde klubben i världen bildades i London och den nionde klubben i Paris. Tack vare en välbärgad eldsjäl vid namn DR Suzanne Noël (se nedan) spreds sedan Soroptimismen till många länder i Europa före år 1930.
Federationsbildning
År 1928 var ett viktigt år i Soroptimismens historia då en gemensam kongress hölls i Washington DC, mellan de 17 amerikanska och de 7 europeiska klubbarna. Där beslutade man att dela upp den ursprungliga internationella federationen i en amerikansk, the Federation of the Americas – SI/A, och en europeisk, the Federation of Europe – SI/E; båda nästan självständiga men med samma syften.
Storbritannien skildes 1934 från den europeiska federationen och bildade en tredje federation: the Federation of Great Britain and Ireland- SI/GB &I
En fjärde federation, the Federation of the South West Pacific -SI/SWP skapades 1978 när klubbarna i South West Pacific skildes från Great Britain and Ireland. Denna fjärde federation bytte namn under 2022 och heter numera the Federation of South East Asia Pacific – SI/SEAP
Under början av 1990-talet diskuterades även bildandet av en femte federation, the Federation of Africa, en federationsbildning som skulle komma att ha stora svårigheter att övervinna genom Afrikas ekonomi och geografiska mångfald. Efter många års förhandlingar bildades the Federation of Africa – SI/AF, 2020.
Namn och Emblem
Namnet Soroptimist kommer från latinets Soror optima/Sorores optimae (bästa syster/ systrar), eller i en något friare tolkning: Sorores ad optimum (systrar för det bästa/ systrar som vill det bästa). Soroptimist Internationals namn och emblem blev officiellt antagna vid kongressen i Washington 1928.
Det ursprungliga emblemet tecknades av designern Anita Houts Thompson, en medlem i Oaklandklubben, och innehåller många symboler för organisationen. I det runda fältet står en kvinna med upplyfta armar och håller ett banér med texten Soroptimist. Bakom henne syns ljusstrålar; till höger en girland av lagerblad och till vänster ekollon och eklöv med texten International under. Symbolerna visar Soroptimismens kvaliteter: vänskapen och styrkan. Det är utfört i blå emalj mot gyllene bakgrund, vilket också har blivit Soroptimismens färger: blått och guld. Diskussioner om ett förändrat emblem som på ett tydligare sätt ska spegla dagens globala sammansättning av medlemsländer har pågått under ett flertal år. I dag använder de amerikanska och brittiska federationerna sig av ett så kallat dynamiskt S i olika former. I Sverige använder vi det visade emblemet. antingen i svar/vitt eller blått/vitt.
Dr Suzanne Noël
Dr Suzanne Noël var en kvinna av stor betydelse såväl som pionjär inom plastikkirurgin som Soroptimist och hon har kallats den europeiska Soroptimismens moder. År 1924 var hon en av de tolv kvinnorna som drog upp riktlinjerna för den första klubben i Frankrike, Paris Fondateur. Mellan 1927 och 1936 arbetade hon personligen med att bilda klubbar i Europa, Kina och Japan.
År 1930 blev Dr Noël den nybildade Europafederationens första president och än i dag ges Charterbrev till nya klubbar ut i hennes namn. När hon avled 1954 beslutade man att hennes namn skulle skrivas på Charterbrevet till varje ny klubb i Europa. Det finns även en fond i Dr Noëls namn som vart fjärde år delar ut ett pris till en ung plastikkirurg.
Soroptimismen i Sverige
Soroptimismen startade i Sverige 1948, då den första Stockholmsklubben bildades med Loyse Sjöcrona som president. Sedan Uppsalaklubben bildats 1949 kunde Sverige bilda union den 25 maj 1950. Gävle Soroptimistklubb chartrades våren 2011. Vårvintern 2022 chartrades Sveriges första E-klubb, Gunnel Hazelius-Berg, en klubb där medlemmarna möts digitalt och kan bo / vistas på valfri plats under mötet.
Sverigeunionen har nu drygt 40 klubbar över hela landet.
Varje unionspresident har en mandattid på två år. Unionen har sitt säte där unionspresidenten bor, om man inte har ett nationellt kontor.
Bilden visar vår presidentkedja (foto Kärstin J)
