Soroptimistklubbars blogg

Kalmarklubben 40 år

Publicerat onsdag 24 maj 2017 kl: 20:52 Annica Triberg
maj 2017

"Du är smart du", sa min första pojkväns pappa när vi satt i deras kök i en 50-talskåk i Eksjö. Jag skulle just tacka, som jag var uppfostrad, när han fortsatte: "Nästan lite för smart för att vara tjej."  Jag kom av mig alldeles, minns inte vad jag svarade, men kommer i håg känslan som fyllde mig. Jag, som alltid hade blivit uppmuntrad av mina föräldrar att ta för mig, blev med några få ord förlöjligad, såväl för att jag hade svar på tal som för mitt kön.
Relationen tog slut när pojkvännen något år senare, när jag pratade om mina planer på att gå journalistutbildning i Stockholm fick höra att visst kunde jag plugga där, men sedan "dög minsann Eksjö" att återvända till. Då la jag nyckeln på hans hallbord och gick därifrån. Medveten om att som han hade blivit präglad av sin uppväxt så skulle vi ha alldeles för få beröringspunkter för att kunna bygga ett liv tillsammans (dock vill jag påpeka att det inte var Eksjö i sig det var fel på, bara hans inställning och önskan att fösa in mig i båset).
Att då i lördags, den 20 maj, få vara med och fira Kalmarklubbens 40-årsjubileum blev en sådan kontrast till detta inskränkta synsätt. För nästan exakt samtidigt som pojkvännens pappa tvålade till en tonårstjej i Eksjö så chartrades Kalmars Soroptimistklubb av en samling kloka, engagerade och livsbejakande damer. Ett sällskap där man varken är för smart eller för mycket av fel kön för att passa in.

Närvarande vid jubileet var fyra av de kvinnor som fanns med från början: Kerstin Butler, Gerd Fredriksson, Gunnel Rydberg och Lena Lewander. Samt klubbens gudmor Meg Göte Dahlgren från Växjö.
Tillsammans med ytterligare ca 20 systrar hade vi en skön heldag tillsammans i ett vykortsvackert Försommarkalmar. Dagen inleddes på Galleri Monica Strandberg där konstnären själv ledde oss genom en kreativ process för att med färg, penslar och spacklar förvandla varsin pannå till konstverk där fantasin steg i takt med att bubblet i glasen sjönk.

Framåt kvällen vandrade sedan konstverken iväg med sina ägare till närbelägna restaurangen Park Hermina, uppkallad efter en annan färgstark Kalmarkvinna, Hermina von Krusenstierna.


Efter middagen fick kvällens hedersgäster: charterdamerna, gudmor och vår nuvarande president Marie Torstensson, inta högsätet. Sedan vandrade en korg runt, fylld av nyfikna frågor som vi hade förberett innan och som rörde stort som smått: Vad drömde du om att bli som barn? Vem beundrar du mest? Vad är det mest pinsamma du har gjort? Vad har du för dold talang? Vad ångrar du mest i ditt liv? Vilken bok har påverkat dig mest? Och så vidare. Svaren rörde sig från djupaste allvar till hejdlösa dråpligheter. Ett tips för fler klubbar där ni kanske tror att ni vet allt om alla systrar!
Nu, ett par dagar senare, sitter jag på ett tåg på väg från Kalmar till Helsingborg och läser den tänkvärda essän "Män förklarar saker för mig" av Rebecca Solnit (läs den om ni inte redan har gjort det!). Hon inleder med en händelse som har stora likheter med mitt tonårsminne och jag inser att vi alla systrar har åtminstone en stor livsuppgift som aldrig får mattas av: Att stärka unga kvinnor i tron på dem själva. Då kanske de också kan resonera som klubbens gudmor Meg när den färska Kalmarklubben skulle åka buss till Paris för ett Soroptimistmöte: "En manlig busschaufför? Varför då? Jag tar busskort i stället så är vi enbart kvinnor ombord."

  5 Kommentarer

Jämställdhetsrådet Maj 2017

Publicerat tisdag 23 maj 2017 kl: 23:31 Sara Nilsson
maj 2017

Den 15 maj deltog jag som ersättare för Elisabet Kwarnmark i Jämställdhetsrådet som är Socialdepartementet och Åsa Regnér (Barn-, äldre, och jämställdhetsminister) ansvarsområde. Jämställdhetsrådet har sedan 1983 samlat särskilt inbjudna representanter för olika organisationer som arbetar med jämställdhetspolitiska frågor, politiska partier samt arbetsmarknadens parter. Då lyfts viktiga och aktuella frågor inom jämställdhetspolitiken.

 

Under mötet avhandlades Svergies arbete vid CSW 61 i New York i mars. Årets tema handlade om arbetsmarknad och sysselsättning En av de politikområden som den svenska delegationen drev under CSW var att prostitution och människohandel inte är en sysselsättning utan en exploatering. Om detta talade Regnér inför säkerhetsrådet, den moderna tidens slaveri under väpnade konflikter. Hur kvinnor, barn och ibland män är slavar för sexuella ändamål. Förhandlingarna som skall resultera i ”agreed conclusion” var svåra. Dokumentet som skall hjälpa stater, organisationer, NGO mfl att förverkliga handlingsplanen försvagades i skrivningar som kan resultera i inskränkningar  i kvinnor och flickor mänskliga rättigheter.

 

Vidare informerade Regnér att  Jämställdhetsskrivelsen (Mål, myndighet och medel) är tagen i riksdagen vilket ger ett gott stöd i det fortsatta arbetet för jämställdhet.. Vidare inrättas en Jämställdhetsmyndighet den första januari 2018 och den kommer att vara placerad i Angered. Just nu pågår rekrytering av Generaldirektör.

 

Jämställdhetsrådet kommer att ersättas av Sakråd. Regeringen har beslutat en ny samarbetsform med civila samhällets organisationer som heter Sakråd. Man vill i högre utsträckning göra dessa till aktiva agenter i departementets processer när frågor eller arbeten skall beredas. Idag är det i hög utsträckning en monolog. Tanken är att samla aktörer, experter och organisationer kring avgränsade frågor och arbeten för att ha arbetsmöten. Alla som idag är med i Jämställdhetsrådet kommer att få anmäla de teman där man anser att man själv har kunskap och kan bidra på ett produktivt sätt. Alla kommer därmed inte att bli bjudna till alla Sakråd.

 

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/feministisk-regering/

 

/Sara Nilsson

  0 Kommentarer

Kärleksveckan 2017

Publicerat onsdag 10 maj 2017 kl: 10:20 Kerstin Pedersen
maj 2017

Motalaklubben sprider kärleksbudskap

Motala Soroptimistklubb vill sprida kunskap om Soroptimisterna. Ett bra tillfälle kom inför den årliga Kärleksveckan i Motala. I år var det tjugoårsjubileum för veckan där Motala kommun, skolor, föreningar, kyrkor, företag och många fler ordnar aktiviteter i kärlekens tecken. Tillsammans med det lokala tryckeriet Alatryck tog Motalaklubben fram ett vykort som delades ut under invigningen samt under veckans olika aktiviteter. Motivet är från Motala och vykortet kommer även att användas och delas ut på olika sätt under resten av året. Årets tema för Kärleksveckan var ”störst av allt är kärleken”, så förutom att sprida kunskap om Soroptimisterna sprider vykorten även ett viktigt budskap.

 

Bildtext: Ewa Rasch från Motala Soroptimistklubb till vänster tillsammans med Violet Jangvik, grundare av Kärleksveckan, Maria Lidberg, Motala församling samt soroptimist Solveig Jansson.

  1 Kommentarer

Sveriges Soroptimister

Publicerat söndag 7 maj 2017 kl: 17:10 Lena Lewander
maj 2017

Ni har väl skrivit in datumet i Era almanackor?

2017 07 04 tisdag kl 12.00 lunch på Villa Solbacken/Svensknabben

Välkomna hälsar Kalmar soroptimisterna

  0 Kommentarer

Hört i omklädningsrummet

Publicerat onsdag 3 maj 2017 kl: 15:27 Annica Triberg
maj 2017
Hört i omklädningsrummet

De två kvinnorna står en bit ifrån mig när jag kommer ut från duschen. Vi har varit på samma upplyftande dansklass på gymmet. Medan jag klär på mig tjuvlyssnar jag lite halvengagerat på deras samtal. Så säger den ena något som får min hörsel att skärpas:

”Ja, min älskling ligger bara på soffan hela dagarna. Han går knappt ut och är så lat. Men det är mysigt att kela med honom.”

”För mig är det precis tvärtom. Han ränner ute hela nätterna. Gud vet var han är eller vad han gör. Och jag får knappast röra honom. Ändå är han min stora kärlek.”

Stackars kvinnor, tänker jag. Vilka sorgliga relationer de verkar leva i. Den ena kvinnan fortsätter:

”Och inte vet jag hur jag ska göra med maten heller. Inget jag serverar verkar duga.” Den andra kontrar:

”Nej, mitt problem är snarare det omvända. Han äter allt, men slukar allt så snabbt att han får ont i magen.”

Jag tänker på min egen relation, där maken nog som bäst håller på att laga middag just nu. När jag kommer hem är säkert ljusen tända och bordet dukat. Så bra jag har det.

Jag drar på mig strumporna, kammar det blöta håret och börjar packa ner fuktiga handdukar och svettiga träningskläder i väskan medan deras samtal pågår.

”Jag ger honom bara lite åt gången nu. Kanske hjälper det mot magen.”

Den andra kvinnan står nu vid spegeln och penslar en rougeborste över kinderna medan hon nickar och säger:

”Har du provat att avmaska honom? Det kanske är därför magen inte fungerar?”

Vad?! Avmaska?! Visserligen fick jag amöbor under en resa till Etiopien för några år sedan, men det skulle knappast hända i Sverige. Nu börjar jag förstå, jag småfnittrar för mig själv, men kan inte hålla mig utan måste bara lägga mig i samtalet:

”Förlåt att jag har tjuvlyssnat, men jag trodde att ni pratade om era män!”

Nu bryter ett hejdlöst gapskratt ut i omklädningsrummet. De två kvinnorna skrattar så att tårarna trillar och säger samstämt:

”Nej, det handlar om våra katter!”

Intill mig står en trumpen ung tjej som byter om för ett spinningpass, det noterar jag på skorna som ligger på bänken. Hon har ägnat mycket energi åt att vara cool, det syns. Hon försöker hålla sig för skratt, men lyckas inget vidare, utan det drar även i hennes mungipor medan hon kämpar med cykelskorna.

Plötsligt är ännu fler inblandade i samtalet och vi enas om hur lätt det är att missförstå olika sammanhang. Inte bara när det handlar om samtal kring katternas mat- och nattvanor.

Vad mer är det i våra dagliga liv som får oss att dra felaktiga slutsatser? Ett halvt inslag på kvällsnyheterna på TV? Ett par lösryckta meningar som delas flitigt i sociala medier? Ett tredjehandsrykte från en bekant, som hävdar att den sa si eller så? I det senare fallet är det lätt, kolla med källan själv. Sa personen verkligen så? När det gäller andra förflugna åsikter eller citat kan det vara svårare. Hur vet jag att ett utländskt citat i tidningen är rätt översatt, till exempel?

När vi turas om att låna hårtorken har vi hunnit långt ifrån katternas matvanor. Då är vi inne på Bibeln:

”Och hur vet vi att det som skrevs i original i Bibeln har blivit korrekt översatt? Sak samma gäller säkert Koranen?”

Har dessa verk också drabbats av ”viskleken”? Du minns den kanske från barndomen, där en person sa en mening så skulle nästa viska vidare. I slutet blev det oftast något helt annat, oftast galet, som kom fram.

Som gammal journalist hade vi på nyhetsredaktionen ett stående citat, som med viss självironi löd: ”Never check a story, it might spoil it.” Ungefär uttytt: ”kolla aldrig upp fakta, då kanske din artikel inte håller för att bli publicerad”.

Och jo, när jag kommer hem är middagen mycket riktig klar. Ett av tonårsbarnen är också hemma, tillsammans med en väninna. Jag berättar om samtalet i omklädningsrummet för dem. Först skrattar alla, så stelnar tonåringarna.

”Vilken tur att vi inte var med”, säger de med en mun. ”Så pinsamt! Det fattar du väl att man inte får kommentera vad några andra pratar om.”

”Fast”, försöker jag, hade jag bara tjuvlyssnat och inte frågat dem så hade jag ju kommit hem och berättat om vilka förfärliga män de två kvinnorna hade.”

Då ler den ena tonåringen och lägger upp mer kycklingwok:

”Fast han kanske bara behövde maskas av!”

”Ja”, fyller den andra i, ”det kanske man borde göra med Bibeln och Koranen också. Jag menar, ta bort allt som är sjukt och behålla sådant som känns trovärdigt för vår tid.” Den andra nickar:

”Det är ju ett kanonbra ämne för ett gymnasiearbete!”

Själv tänker jag leende att så glad jag är för att jag la mig i damernas samtal på gymmet. Det som började som en rolig anekdot väckte en helt annan tanke hos tjejerna. Som ett slags omvänd viskningslek, där slutresultatet blev så mycket bättre än det lustiga utsprunget.

  2 Kommentarer