Soroptimistklubbars blogg

Kalmarklubben 40 år

Publicerat onsdag 24 maj 2017 kl: 20:52 Annica Triberg
maj 2017

"Du är smart du", sa min första pojkväns pappa när vi satt i deras kök i en 50-talskåk i Eksjö. Jag skulle just tacka, som jag var uppfostrad, när han fortsatte: "Nästan lite för smart för att vara tjej."  Jag kom av mig alldeles, minns inte vad jag svarade, men kommer i håg känslan som fyllde mig. Jag, som alltid hade blivit uppmuntrad av mina föräldrar att ta för mig, blev med några få ord förlöjligad, såväl för att jag hade svar på tal som för mitt kön.
Relationen tog slut när pojkvännen något år senare, när jag pratade om mina planer på att gå journalistutbildning i Stockholm fick höra att visst kunde jag plugga där, men sedan "dög minsann Eksjö" att återvända till. Då la jag nyckeln på hans hallbord och gick därifrån. Medveten om att som han hade blivit präglad av sin uppväxt så skulle vi ha alldeles för få beröringspunkter för att kunna bygga ett liv tillsammans (dock vill jag påpeka att det inte var Eksjö i sig det var fel på, bara hans inställning och önskan att fösa in mig i båset).
Att då i lördags, den 20 maj, få vara med och fira Kalmarklubbens 40-årsjubileum blev en sådan kontrast till detta inskränkta synsätt. För nästan exakt samtidigt som pojkvännens pappa tvålade till en tonårstjej i Eksjö så chartrades Kalmars Soroptimistklubb av en samling kloka, engagerade och livsbejakande damer. Ett sällskap där man varken är för smart eller för mycket av fel kön för att passa in.

Närvarande vid jubileet var fyra av de kvinnor som fanns med från början: Kerstin Butler, Gerd Fredriksson, Gunnel Rydberg och Lena Lewander. Samt klubbens gudmor Meg Göte Dahlgren från Växjö.
Tillsammans med ytterligare ca 20 systrar hade vi en skön heldag tillsammans i ett vykortsvackert Försommarkalmar. Dagen inleddes på Galleri Monica Strandberg där konstnären själv ledde oss genom en kreativ process för att med färg, penslar och spacklar förvandla varsin pannå till konstverk där fantasin steg i takt med att bubblet i glasen sjönk.

Framåt kvällen vandrade sedan konstverken iväg med sina ägare till närbelägna restaurangen Park Hermina, uppkallad efter en annan färgstark Kalmarkvinna, Hermina von Krusenstierna.


Efter middagen fick kvällens hedersgäster: charterdamerna, gudmor och vår nuvarande president Marie Torstensson, inta högsätet. Sedan vandrade en korg runt, fylld av nyfikna frågor som vi hade förberett innan och som rörde stort som smått: Vad drömde du om att bli som barn? Vem beundrar du mest? Vad är det mest pinsamma du har gjort? Vad har du för dold talang? Vad ångrar du mest i ditt liv? Vilken bok har påverkat dig mest? Och så vidare. Svaren rörde sig från djupaste allvar till hejdlösa dråpligheter. Ett tips för fler klubbar där ni kanske tror att ni vet allt om alla systrar!
Nu, ett par dagar senare, sitter jag på ett tåg på väg från Kalmar till Helsingborg och läser den tänkvärda essän "Män förklarar saker för mig" av Rebecca Solnit (läs den om ni inte redan har gjort det!). Hon inleder med en händelse som har stora likheter med mitt tonårsminne och jag inser att vi alla systrar har åtminstone en stor livsuppgift som aldrig får mattas av: Att stärka unga kvinnor i tron på dem själva. Då kanske de också kan resonera som klubbens gudmor Meg när den färska Kalmarklubben skulle åka buss till Paris för ett Soroptimistmöte: "En manlig busschaufför? Varför då? Jag tar busskort i stället så är vi enbart kvinnor ombord."

  5 Kommentarer

Kommentarer

2017-07-07 10:01:47

Tack och grattis till era 40 år! Underbar läsning! Stort smil på läpparna här.

Lena Lannerheim

2017-06-03 00:17:20

Alltid inspirerande Annica, ett nöje att läsa dina rader. Ett stort grattis till Kalmarklubben i efterskott.

Mihaela

Mihaela Aquelius

2017-05-30 14:06:36

Grattis Kalmarsystrar och tack för ett härligt och igenkännande kåseri Annica! Tack också för senast!

Ann-Catrin Frödén

2017-05-28 18:32:43

Grattis till jubileet och tack för fint kåseri. mvh/Sara

Sara Nilsson

2017-05-25 09:32:51

Tack för en rolig dag kära Kalmarsystrar, tack Annica för ett fint kåseri!

Catherine

Lägg till kommentar